Valvomisen sunnuntai, Matt. 24:36-44, Martin Fagerudd

Händelserna i Paris visar att vår värld alltid måste vara beredd på att människor är oberäkneliga. Många länder måste vara på sin vakt mer än någonsin, eftersom attackerna så som i Paris i förrgår skapar mycket oro och rädsla.
Många kristna ser det som tecken på att den yttersta dagen är här. Den här söndagen uppmanar Jesus oss att vaka. Man kan på något sätt förstå hans uppmaning väl. Vi lever inte i en fredlig och lugn värld. På många håll i världen pågår krig och människor måste fly sina hem.
Jag föreställer mig att det skulle vara verkligen hemskt att utsättas för något sådant. Tänk att fly allt man varit van vid under hela sitt liv, byggnaderna, människorna, grannarna och alla kamrater och vänner och så skulle alla spridas runt hela världen. Alla skulle söka sig en plats där de kunde få leva i fred.
Sedan är det ju också den saken, att man inte vet om man skulle vara välkommen dit. Det kan hända att människor där skulle säga. Hålls hemma, försvara er och låt ingen skingra er och skapa oro bland er. Då skulle vi säga, att det skulle vara lättare sagt än gjort.
Men det är bra att Jesus är på tidens puls. Han känner till världens oro. Han har själv mött den. Han fick inte leva i fred. Han tillfångatogs, plågades och dödades. Han hittade ingenstans varken någon säker eller lugn plats. Det är alltid oroligt när människor härskar och regerar.
Jesus talar idag om den yttersta dagen. Han jämför den med Noa och floden. Han konstaterar att människorna lever så som under tiden före floden. Man lever sitt liv och ingen visste något förrän floden kom och förde bort alla. Men Jesus säger inte att den yttersta dagen kommer för att människorna är onda.
Jesus säger att människorna bara gör ju det som håller dem vid liv. Det hör till Guds goda skapelse. Det som Jesus vill poängtera med att jämföra människorna inför den yttersta dagen med människorna före floden är att de utesluter Guds dom. Det var just för sådana som floden kom och den yttersta dagen kommer som en tjuv om natten för många.
Jesus säger att den yttersta dagen inte är oförklarlig fastän den är plötslig. Det visar med liknelsen om husägaren som kommer hem och tjuven som kommer om natten. Samtidigt visar han att domen skiljer åt människor så som i liknelsen om de två kvinnorna som mal och de två männen som plöjer på åkern, där bara den ena tas med.
Jesus säger att så här möter den yttersta dagen hela mänskligheten. Det gör också alla kristna. Jesus förklarar med andra ord att vi skall ta den på allvar. Det viktigaste han vill ha sagt med det att vi skall vara beredda.
Men den yttersta dagen är helt annorlunda än de sanslösa mordattackerna i Paris. Den yttersta domen beskriver Jesus som en helt annorlunda dag än de onda händelser vi hört om i våra dagar.
Jesus säger att på den dagen händer inget ont. Gud sätter sig på sin tron, vilket betyder att han har all makt. Men det är en sansad och god makt som vill göra upp med det onda, som människan gav utrymme åt. Därför sände Gud Jesus.
Fastän Jesus var oskyldig, tog han på sig straffet. Straffet har vi förtjänat för våra synders skull. Men istället för straffet, som vi hade förtjänat fick vi välsignelsen och det eviga livet, som vi inte har förtjänat. Med det här vill Gud fördriva all rädsla, så att vi skall lita på honom, att han är här idag och välsignar alla konfirmander och alla er som har sökt er inför Guds ansikte.