10. sunnuntai helluntaista, Luk. 12:42-48, Martin Fagerudd

Martin Fagerudd
Vanda svenska församling

I dag talar Jesus om ekonomi. Den styr hela världen. Det säger förstås inte Jesus eftersom han inte utger sig för att vara ekonom, man han förstår sig nog på den. Ordet ekonomi härleds ur ett ord i NT som betyder hus, hem och alla som bor där. Det kan också översättas med ordet familj.
Vi är medvetna om den ekonomiska krisen i Europa och världen över, vilken också påverkar oss, så att allt fler går utan arbete. Krisen har gjort många människor oroliga inte bara hos oss, utan också världen över. Orsaken är att bankerna lånat ut mycket pengar till projekt som inte blivit något av. T.ex. i Spanien finns det spökstäder, nybbyggen som står toma för ingen haft råd att köpa dem. De är byggda med lånade pengar, som ingen kunnat betala tillbaka. Bankerna har då råkat i kris och därför har också länderna råkat i kris.
Många folk tycker att det är orättvist att man måste låna ut stora pengar för deras skulder. När vi hade ekonomisk kris för 20 år sedan i vårt land, då behövde också vi lån. Att vi råkade i kris berodde det dels på att vi i vår handel hade satsat nästan allt på östhandeln, och så föll Sovjet. Dels berodde den på den s.k. casinoekonomin i slutet på 1980-talet då bankerna lånade ut pengar till bostadsköp, för att man trodde att bostädernas värdeökning skulle fortsätta i all oändlighet. Vi kan bara föreställa oss hur det skulle ha gått för oss, om vi inte hade fått lån just då när vi behövde. Vi betalar fortfarande på den räkningen.
Vi har alla ett hem, vi hushållar och det gör oss till ekonomer. Jesus säger att en god hushållare eller ekonom tar hand om alla som bor i huset. Jesus tar upp bara en aspekt på hushållandet, att se till att alla som bor i huset får sin mat i rätt tid, så att ingen behöver gå hungrig. Det är enligt Jesus det viktigaste i en god hushållning. Han ger också ett exempel på dåligt hushållande, när man struntar i deras välbefinnande som bor i hemmet och tvärtom misshandlar dem.

Dagens evangelium fick mig att tänka på en film jag sett som handlade mycket om ekonomi samt grundar sig på verkliga händelser och personer. Filmen, som heter ”A Beautiful Mind”, handlar om den berömda matematikern John Nash.
För att kort beskriva intrigen i filmen så anländer huvudgestalten John Nash till det berömda universitetet Princeton. Redan då märker man att det är något konstigt med honom. Han är osocial och senare visar det sig att han har hallusinationer. Han ser bl.a. personer som inte existerar men håller dem för verkliga. Senast då märker man att filmens titel är smått ironisk, men samtidigt beskriver filmen något verkligt vackert just i den psykiskt sjuka och sargade människan. Han har en brinnande längtan att kunna prestera något, som ingen annan kommit på, vilket han gör.
Den begåvade matematikern utmanar den ekonomiska teori, som varit rådande i 200 år och som den skotska ekonomisten och moralfilosofen Adam Smith lade grunden för. Smith sade att, när var och en tänker på sin egen ekonomiska fördel och samlar sig tillräckligt mycket förmögenhet genom sitt arbete och sedan förbrukar denna förmögenhet, då mår hela ekonomin bra. Nu är det ju ett faktum att mycket få människor blir förmöga på sitt arbete. Som ett tillägg till denna teori menar man att när man understöder att en del blir rikare så strömmar deras välfärd också till de fattiga. Det är ett faktum att sedan när pengen når de fattiga, så har den mistat mycket av sin köpkraft.
John Nash utmanade Adam Smiths teori och han sade, att genom att söka gruppens bästa utan att konkurrera, så gagnar det också en själv. Jag är ingen nationalekonom och jag har presenterat dessa ekonomers tankar starkt förenklat. Trots det har det Nash säger en intressant beröringspunkt i NT.

Vi vet ju att Jesus betonar i sin undervisning att man skall ställa medmänniskan först, som han speciellt uttrycker i den gyllene regeln. När vi behandlar vår medmänniska så som vi själva skulle vilja bli behandlade menar han, att det har positiva verkningar på oss själva. Vi vet att den här regeln fungerar, också i praktiken och på alla plan. Den är också en verkligt bra ekonomisk teori och jag har förstått det så att det är just vad Nash har visat med vetenskapen som grund, utan att han nu kanske hade det för ögonen.
Vi vet alla att den gyllene regeln är en verkligt bra regel, för den lovar också något gott åt den som följer den. Största problemet med den är att man inte vågar följa den. Man sätter helst sig själv först och konkurrerar gärna ut alla andra. Den filosofin följer de flesta företag och banker och det har ödesdigra följder. Därför blir de rika rikare och de fattiga fattigare.
Jesus säger att i det långa loppet är det oekonomiskt att inte följa den gyllene regeln. Det leder nämligen till brist på det goda, som bl.a. kommer i uttryck i skönheten, visdomen och kärleken. Det igen är något som är så nära Gud som man kan komma med ord.